Vad har Fortnite, filmen Avatar och Bibeln gemensamt?

Då och då pratar vi med kommuner som har plöjt ner miljontals kronor i projekt för gamification, VR eller egna appar och sedan sitter besviket och undrar varför intresset är noll. De har ju använt den senaste hajpade tekniken!

Men det är inte så vi människor fungerar. Att börja med tekniken är att börja i fel ända. Och det är här Fortnite, Avatar och Bibeln kommer in. De använder alla helt olika sätt att förmedla en historia på: Dataspel, 3D-film och tryckt bok. Men de har det gemensamt att de utgår från en klassisk stark berättelse.

Fortnite har tagit den klassiska ””Herre på täppan”- leken och flyttat in den från gräskullen eller snöhögen i datorn. Avatar plockade upp berättelsen om den moderna mannen som möter kvinnan av naturen och plötsligt omvärderar hela sin tillvaro och börjar slåss mot sina egna. Och Bibeln - ja, den lilla människan som tar upp kampen mot överheten. Alla tre innehåller Plats-Person-Problem och följer en tydlig dramaturgi. Precis som berättelser har gjort så länge vi har kunnat berätta.

För även om tekniken har förändrats väldigt mycket, så fungerar vi människor på samma sätt som för tusentals år sedan. Vi gråter så samma sätt, skrattar på samma sätt, blir förälskade på samma sätt och rädslan i magen känns likadan då som nu.

Vill du få människor engagerade? Börja med det mänskliga! Men låt tekniken förstärka det du vill berätta. Precis som Fortnite och Avatar.

Har du däremot inget att berätta -ingen Plats, Person och framför allt inget tydligt formulera Problem- så kan du aldrig rädda det med hjälp av flashig teknik. Men har du en tillräckligt stark berättelse kan du få människor engagerade också helt utan att använda den senaste tekniken.

Jag önskar SÅ att fler förstog detta och börjar i rätt ände när de ska göra satsningar på ny teknik.

/Lisa